MALAISE

Finding Neverland. Det vore simply the best, ifall man kan uttrycka sig så.
Att finna det alltså. Sedan kan man ju önska sig att få vara the boy who never ages, om så
endast för någon vecka. Jag låter dagens inlägg ha en touch av Peter Pan, ett tema angående åldrande,
så ha det i åtanke när du läser vidare.
Tidigare nämda film är.. Den är feber som rinner längsmed ansiktet,
sprider sig endast  för att i ett ögonblick stanna upp när den når struphuvudet. 
Och de känslor som lyckas hänga fast sig på en sådan kroppsdel
är mer än viktiga. (ursäkta hobbypoetfasonerna)

Och sådana feberframkallande händelser finns det fåtal av i livet,
men de är somsagt; något mer än viktiga.
Till exempel kan vi ta det ögonblicket häromdagen när febern spred sig
inte bara ner till struphuvudet, utan även till det mer essentiella huvudet..
Det som är säkert är att jag längtar efter mer, nu när jag inte kan betänka något annat.
Alls.

Visserligen finns möjligheten till att skriva, simpelt nog; ge mig lite av din fingertopp
- men det är inte vad jag menar.
Ge mig fingertoppskänslan. Bokstavligt talat.
Congrats lite smått dessutom.